Kooperativa Förbundet
Senast inlagda:
Omlokalisering av produktion
Verkställande direktörer i KF sedan 1919
Ordföranden i KF:s styrelse sedan 1904
Örne, Anders
Syfabriken Linnea blir en del av Slitman


KOOPERATIV KRÖNIKA
_____________________

Åter startsida Kooperativ Krönika




Artikeltyp   Artikel/Notis
 
Uppslagsord

Ett provkok blev provkök

År --
Bilder:

Anna-Britt Agnsäter vid sin matpyramid 1960
Anna Britt Agnsäter vid sin matpyramid 1960
Foto: Leif Brandt

 

Text

Först med varudeklaration
KF Provkök har sina rötter i andra världskrigets ransoneringstider. Det startade 1943. Många konsumenter klagade på matens kvalitet. Det föranledde KF:s ledning att engagera lanthushållsläraren Anna-Britt Agnsäter att provlaga råvaror från olika leverantörer. Första uppdraget gällde att provkoka ärtor. 1946 blev hon chef för det nya provköket.
Samma år var KF först i landet med varudeklarationer under mottot "Väg pris mot kvalitet". Provsmakning med konsumentpanel inleddes.

Den första "Vår kokbok" kom 1951
Efter en halvårslång resa till USA 1948 återvände Anna-Britt Agnsäter med mängder av för Sverige nya redskap, till exempel ångstrykjärn, köttermometer, kavelduk, måttsats, platsfolie mm. Hon utvecklade en svensk köttermometer.

Det kokboksmanus hon skrivit före resan fick skrivas om. Det som från början var tänkt som en kristidsbok blev nu istället en innovativ bok. Nya metoder, som att steka kött vid låg temperatur och med köttermometerns hjälp avbryta när köttet var färdigt, togs in i kokboken. Recepten anpassades till den nya måttsatsen. Det blev en modern Vår kokbok, som kom ut första gången 1951. Sveriges mest sålda kokbok med återkommande nya upplagor. Den första boken från 1951 trycktes i en upplaga av 25.000 exemplar och kostade 15:- per bok, ett för tiden ganska högt pris.
Upplagan 1953 såldes slut på en gång, varvid ett nytryck blev nödvändigt. Kokboken har sedan fortsatt att vara en av landets populäraste och mest använda kokböcker, omöjlig att hitta på antikvariat. Det nya och revolutionerande med kokboken var målsättningen att ange exakta mått, tider och temperaturer i bokens alla recept. Det skulle vara så tydligt och lätt att alla skulle klara det.

Kokboken som samtidsspegel
Kokboken har alltid försökt vara en spegel av sin samtid, vare sig det handlat om traditionell husmanskost eller invandrade maträtter med recept anpassade för en, två och fler personer i hushållet. Boken bär tydliga spår av samhällsförändringar och influenser som kvinnofrigörelse, medicinska rön, 70-talets kollektivism, 80-talets individualism, effekter av invandring, teknisk utveckling osv. Några recept har trots detta klarat sig genom tidens förgörande tand nästan helt oförändrade. Det smått klassiska ”Polkagrisreceptet” (klicka för att ta del av receptet i pdf) är just ett sådant, som också står med som en hyllning till kokbokens skapare och grundare. Det är nämligen Anna-Britts småländska farmors recept som hon aldrig övergav. På 1980-talet tog Birgitta Andrews och Barbro Lindgren över efter Anna-Britt Agnsäter som kokbokens huvudredaktörer, vilket de fortsatt med fram till den 24 upplagan från 2005.

Från kostcirkel och basmat till matpyramid
Vi vill ha billigare mat” och ”Priserna stiger, Palme tiger” var slagord som skanderades ut på demonstrationer i Stockholm 1972. Bakom uppropet stod de sk. Skärholmsfruarna, bestående av en kommitté av kvinnor från Skärholmen, med initiativtagaren Ann-Marie Norrman i spetsen. Deras protest ledde till att Socialstyrelsen tillsatte en speciell arbetsgrupp ”Kost och kostnad”, vars uppgift var att undersöka om det gick att äta näringsriktigt till en rimlig kostnad. Gruppen lanserade begrepp som basmat (bröd, potatis, pasta och mjölk) och tillägg (frukt, grönsaker, kött och fisk).

1973 hade KF och Socialstyrelsen tillsammans kampanjen "Välj rätt" där konceptet basmat och tillägg presenterades för svenska folket. Provköket gjorde en broschyr och budskapet var enkelt och lätt att ta till sig - god och nyttig mat till vettiga priser. Budskapet var revolutionerande. KF och provköket påstod att basmaten utgjorde närmare ¾ av det dagliga proteinbehovet och hälften av järn- och C-vitaminbehovet för en kostnad av tre kronor. Kritikerna reagerade snabbt och menade att intagandet av allt för mycket bröd och potatis ledde till osund fetma.

Som stridbar chef för KF Provkök kom Anna-Britt Agnsäter på kant med Socialstyrelsen om hur kostinformationen skulle utformas. Men på Socialstyrelsen ryckte man på axlarna.

"Det är på tiden att Socialstyrelsen och andra institutioner översätter de näringsfysiologiska sanningarna till ett begripligt och lättfattligt språk, så att massmedia och informatörer kan föra ut och sprida angelägna budskap om bättre matvanor."

På provköket fortsatte diskussionen om hur budskapet skulle få en bra pedagogisk utformning. Redan 1968 försökte KF presentera sin som man tyckte förbättrade variant av en tre år gammal kostcirkel. Det var en cirkel indelad i sju olika tårtbitar. Problemet var att den inte talade om hur mycket man skulle äta av varje tårtbit.

På en konferens i Göteborg 1973 höll Anna-Britt Agnsäter ett föredrag om basmat och om problemet med hur man skulle illustrera basen i kostcirkeln. En av åhörarna Fjalar Clemes kläckte idén om att triangeln kunde illustrera en bas. Anna-Britt Agnsäter fortsatte att utveckla ”kostpyramiden” till det som slutligen skulle bli matpyramiden. I september 1974 firade KF 75-årsjubileum och tidningen Vi gav ut ett jubileumsnummer till alla hushåll i Sverige. På mittuppslaget, i stor färgbild, presenterades matpyramiden för första gången. Den fick stor uppmärksamhet och gensvaret var starkt. Till skillnad från kostcirkeln gav pyramiden besked om hur mycket man skulle äta av bas respektive tillägg eller topp. Den hade uppenbara pedagogiska fördelar, men på Socialstyrelsen var man trampad på tårna. Man ville inte ha konkurrens till den egna kostcirkeln och började aktivt motarbeta matpyramiden.

Men KF gick vidare med Matpyramiden. Den spreds i broschyrer, på affischer, i hemkunskap i skolorna och ingick i ”Vår kokbok” med en upplaga på 700.000 exemplar. Konsumentkooperationen i Danmark, Norge, Finland och Färöarna skapade egna matpyramider med respektive lands råvaror. 1977 hjälpte KF Provkök till och utvecklade Sri Lankas matpyramid (en pdf-sida) i ett kvinnoutbildningsprojekt på gräsrotsnivå. Den spreds också i Västtyskland och Japan. 20 år senare hade kostcirkeln skrotats i USA och skolor börjat använda matpyramiden med argumenten: Pedagogisk, lätt att förstå av alla, även av dem som inte kan läsa.

I boken ”Ideologin pengarna kostråden” anför författarna Per Wikholm och Lars-Erik Listfeldt en lätt kittlande och försonande historia och teori om hur kampen mellan kostcirkeln och matpyramiden, respektive kampen mellan myndighetssverige och KF, får ett lyckligt slut. Man menar att symbolen för nyckelhålsmärkningen från Livsmedelsverket från 1989, är en slags hyllning eller ett officiellt erkännande till Anna-Britt Agnsäter. Nyckelhålssymbolen är en syntes av en cirkel och en pyramid. Nyckelhålsmärkningens primära syfte, i likhet Anna-Britt Agnsäters strävan, är att minimera och bekämpa tillsatsen av fett i kosten. (sid 82-83)

Ärlig upplysning
Anna-Britt Agnsäter, chef för provköket 1946–  1980, arbetade hela sitt yrkesliv med att lära svenskarna bättre mathållning. Provkökets verksamhet har satt tydliga spår i ärlig konsumentupplysning. I form av varudeklarationer, märkning av redskap, tillagningsråd, recept, artiklar och kokböcker. Den har haft betydelse långt utöver konsumentkooperationens direkta
verksamhet.

FILM: Anna-Britt Agnsäter gör polkagrisar (1:37)
FILM: Om basmat och matpyramiden (2:45)
FILM: Om Vår kokbok (1:17)
FILM: KF provkök från 40-80-tal (6:03)

LJUD: Vår Kokbok 50 år. Intervju med Anna-Britt Agnsäter av Monica Boethius. Kort version med påa och ava av Christina Möller. 2001. Ca. 8 min.

Källor:
Hon skapade Vår kokbok och grundade KF Provkök/ Eric Giertz och Bengt Strömberg. Ur Kooperativa affärer 1998: mars s. 38
Lättare att äta rätt/ Cajsa Norberg (Ur tidn. Vi 1974:36 s. 47)
Pyramiden bestämmer kursen/ Sten Lundgren (Ur tidn. Vi 1981:17 s. 32-34)

Källhänvisning Agnsäter, Anna-Britt, Att informera om mat. odaterad PM, KF Bibliotek
Agnsäter, Anna-Britt, KF Provkök 50-årsjubileum 3 juni 1993. PM, KF Bibliotek
Svenska folkets köksbibel/ Inga-Lisa Rosén (Ur tidn. Vi 2001:18 s. 32-34)
Från Amerikastek till Grand dessert : 40 år med Vår kokbok/ Barbro Lindgren, Ulla Ingeson, 1991
Vår nya kokbok/ Åke Blid. Ur Ledarforum 1986:10 s. 39

Rekommenderad vidareläsning

Ideologin pengarna kostråden/ Per Wikholm och Lars-Erik Listfeldt
Giertz Eric, Strömberg Bengt U: Samverkan till egen nytta. Prisma, Stockholm 1999

Ämneskategori: Konsumentkooperation
Skrivet av: BUS
Skapad: 2006-12-18
Ändrad: 2008-10-03


Ny sökning